Kampen kring att få rätt hjälp till Lovina hade bara börjat , att det skulle pågå i 8 månader var inte vad jag förväntade mig . Såhär i efterhand är jag glad att jag då inte visste hur lång tid allt skulle ta . För helt ärligt det var inte lätt. Men samtidigt var resan till diagnosen bara början ..det riktigt tuffa "jobbet" började när diagnosen var satt.
Här var lovina runt 3 år , sommar innan diagnosen, som sattes 5 månader senare....
Jag var som sagt väldigt säker vid detta laget att Lovina hade autism . Så hur gick jag tillväga när jag väl hade bestämt mig? Och ja det här är grejen det är ALLTID upp till oss föräldrar att ta steget , aldrig bvc , förskolan , skolan , hab ja vad det nu kan vara . Det är ALLTID upp till oss!
Men i alla fall jag vände mig till bvc och sa att jag vill utreda Lovina , jag beskrev min oro kring allt som jag upplevde med Lovinas beteende. Bvc föreslog då en logoped till att börja med , dock sa logopenden väldigt snabbt att detta inte var ett fall för dom så vi blev vidare skickade till barnpsykiatrin. Jag och Lovinas pappa fick då träffa en av "utredarna" där (helt ärligt vet jag inte vilken benämning den personen har , så i denna storyn får det bli utredarna) . Vi fick berätta allt som vi upplevde kring Lovina , vad som fungerade , vad som inte fungerade ..Nästa steg var att hon besökte förskolan och observrade Lovina. Hon sa likt som logopeden att detta var inget fall för dom så vi blev inkopplade på hab. Innan jag berättar vidare i storyn vill jag också tillägga att jag var hela tiden öppen med alla kring Lovinas utredning. För mig är det viktigt att det faktum att jag söker hjälp för mitt barn pga olika anledningar inte ska läggas i Lovinas egenvärde utan att jag är stolt oavsett! När vi väl blev inkopplade på hab gick det ganska snabbt , vi fick precis som tidigare träffa personalen där sjävla och berätta , dom observerade på förskolan och sedan fick Lovina genomgå ett "test" på hab där hon fick vara i ett rum . Jag var där inne med. En av pedagogerna där pratade , pekade , visade , lekte och massa annat för att se på vilket vis Lovina svarade ...
14 december 2015 blev jag och Lovinas pappa kallade för resultat. Det konstaterade att Lovina har lätt-måttlig autism. Jag mötte pedagogernas blickar och kände att äntligen har jag fått svar på det jag misstänkt sååå länge! som en tyngd från axlarna försvann. Lovinas pappa blev mer förvånad och behövde tid för att bearbeta dessa känslor. Detta är ju ändå något som man bearbetar , och jag hade redan gjort det i typ 2 år...så det fick ta den tid det tog! Och det ska man verkligen ha med sig , att alla känslor är okej att känna! Finns inget rätt eller fel där. Men ialla fall nu fick vi föräldrar välja hur vi ville göra , för det är frivilligt att ta hjälp , det är fortfarnade upp till oss. Lovina fick sin diagnos vid 3,5 års ålder , det dom erbjöd var en metod som visat sig väldigt bra resultat som kallas IBT (intensiv beteende terapi). För mig var svaret ett stort JA! Klart vi kör på detta! Jag gör allt för att Lovina ska få den hjälp hon behöver. Då visste vi inte , kommer lovina kunna prata , kommer hon börja förstå det sociala samspelet...ja allt var i detta ögonblick sååå många frågetecken... Nu började en galen resan där jag har utvecklas både som mamma och pedagog på en högre nivå! Jag och mitt ex plus pedagogerna som arbetade på Lovinas avdelning fick gå på 3 utbildningar . 1 grundutbildning i autism och 2 utbildningar i ibt. För att förklara lite mer ingående om vad ibt är så tränar man ett barn med autism till att lära sig strategier som normalt sätt finns där för andra barn men där autistiska barn behöver stöd. Ni kommer förstå mer när jag går in på hur allt gick till med Lovina ... Vad hände nu? 2 års träning hände ... Om det varit lätt? Det var en ständig kamp ett 24/7 jobb som krävde oerhört mycket från oss som föräldrar och för Lovina . När utbildningen var klar så satte vi upp tider varannan vecka på hab där vi med Lovina och en förskolepedagog fick övningar av hab som dom visade för oss med lovina , som vi 2 veckor senare skulle "visa" upp att Lovina hade fixat. Ja vet det låter helt galet ..men den utveckling som faktiskt skedde var fan det sjukaste! Är evigt tacksam för att vi valde att gå med på ibt! Jag kommer ihåg vår första övning det var att vi skulle lära Lovina att peka , peka?? Ja precis för Lovina förstod inte när vi sa lovina peka på mjölken , då tittade hon på mig som att jag snackade franska...så hur gjorde vi då , vi fick promta alltså visa och ta Lovinas finger på mjölken och visa hur man pekar! Och så var det med varje övning ...Så jag gjorde det vart vi än var , Lovina peka på stenen , lovina peka på bilen , lovina peka på ...aa ni fattar! Vi fick kanske 4 övningar varannan vecka ..till att börja med ...sedan blev dom svårare och mer avancerade ...jag laminerade så mycket bilder så det var galet .... bilder allt ifrån en bild på ett kylskåp till ett träd till ett sovrum ..och benämna detta om och om igen ...Och varje dag fyllde vi i ett schema! bilder på schemat och ett par övningar vi gjorde kommer här :
ÖVNINGAR
SCHEMA
Vi fyllde i hur många minuter per övning per dag vi la på varje övning och räknade sedan ihop hur många timmar per dag/vecka det blev... såhär i efterhand fattar ja inte hur vi fick ihop att båda jobbade (jag gick ner till 80% när Lovina fick diagnosen) , hade 2 små kids, var mitt i renovering av hus och löste detta , ja allt går om man vill! Sammanlagt på dessa 2 år hann vi med 305 övningar! Kan ni förstå 305 övningar ... det är helt jävla sjukt! Om det var värt allt slit! Bästa beslutet jag tagit! Värt allt! Jag kan gå såå ingående på detta och skriva hur mycket som helst! Men jag vill verkligen lyfta Lovina här, hon har sådant driv , hon älskade att åka till hab , hon tyckte allt var roligt ..att få uppleva lovinas framsteg och hennes resa har varit helt jävla fantastikst!
Hur mycket utvecklades lovina och på vilket sätt , hur mycket Elise fick ta del av allt detta ..Lovina fick ett till syskon ...hur Lovina har det idag ....en till diagnos ...hur jag förhåller mig till känslor kring autism ...
Lovina var sååå fin med Elise alltså hur kan tiden gå så fort???
Fortsättning följer 💜